Fight for tomorrow

Allt började när jag va 7 år. Mina föräldrar skildes och jag kommer fortfarande ihåg hur ledsen ja va, trodde mina föräldrar va dom mest onormala i världen bara för att dom inte skulle bo ihop längre.Mamma flyttade till en lägenhet som låg mittemot pappas bara som en tillfällighet. Man kan ju inte säga att dom kom så jättebra överrens, bråkade hela tiden om vilka veckor jag och min lillebror skulle bo och vi var ju så små så vi förstog ju inte så mycket då. vi bodde iallafall där i 2 år sen träffade mamma en kille som hette Frank som bodde i sumpan. Vi flyttade då dit för att dom skulle ha närmre till varandra och det var då som allt bara bröt ihop, deras förhållande gick fram och tillbaka hela tiden. och jag kommer ihåg en kväll när vi skulle sova över hos honom så hade en druckit massa så gick jag och mamma och la oss i hans säng och lät honom sova kvar på soffan. Han vaknade nån timme senare, kom in i rummet och blev skit sur för han tyckte jag tog all plats i sängen, så han drar upp mig och väcker mamma och skäller ut henne. Han var väldigt lång och stark så han drar upp mamma också, sen står dom och bråkar en stund.Mamma puttar sen ut honom ur rummet eftersom han stod precis vid dörröppningen hon stänger dörren till sovrummet och lutar sig mot dörren. Han får upp den och ger mamma en stor smäll så hon ramlar till golvet. Min lillebror vaknar, sätter sig upp i sängen och gråter när han ser mamma ligga där. Jag får panik och springer fram till mamma som ligger medvetslös på golvet intill dörren och sätter mig också och gråter. Hon vaknar snabbt upp, tar tag i mig och anton + sin extranyckel som Frank hade sen går vi därifrån och åker taxi hem.