Fight for tomorrow

Jag försöker alltid hålla killar som är intressade på avstånd, vill aldrig öppna mig för mycket för är så jävla rädd för att bli sårad. Jag släpper alltid taget så fort dom visar att dom vill ha nåt seriöst med mig, för jag tycker aldrig att jag är redo för nåt seriöst fast allt egentligen handlar om min rädsla. Min rädsla för att bli sårad och sviken, för när jag faller för en kille då faller jag verkligen då är det inte nån kort förälskelse som håller i nån vecka, just därför vill jag inte att nån kommer för nära inpå. För om jag faller och blir sårad då kan det ta flera månader för mig att komma över den killen, visst jag kan hålla på med andra men han finns hela tiden i mina tankar varje minut,sekund och timme och tro mig det är ett jävla helvete. Kan ligga och gråta hur länge som helst fast han kanske varit skit taskig, men jag tänker tyvärr aldrig på de negativa sakerna utan bara på dom positiva vilket gör det värre för mig självklart. Fan.. vill inte vara ensam längre.