The other side
Förlåt för att jag är så jävla dålig på att blogga men känner att lusten åker liksom fram och tillbaka. Vill skriva när jag har nånting vettigt att säga annars känns de ju bara värdelöst, jag är inte en sån person som slösar tid på att lägga ut "dagens outfit" och allt tråkigt ja har gjort under dagen osv, hur kul är det att läsa när jag ärligt talat är en riktig no lifer... på vardagar iallafall.
Sen handlar det väl mycket om att ja inte heller har några besökare vilket gör det ännu tråkigare att skriva, menmen that's life nu skriver jag bara för att jag för tillfället inte mår så bra och jag har ingen annan att snacka med just nu så då skriver jag av mig här istället. Patetiskt egentligen .. ska börja gå till skolans kurator och snacka där en gång i veckan nu för att jag tydligen hamnat i nån sorts depression som jag själv knappt fattar att ja har. Jag menar när ja läser symptomen så står de att man har vissa självmordstankar och svårt att äta osv men jag hittar inga liknelser på de, jag vill fortsätta leva och jag älskar mat mer än livet nästan. Sen fanns ju andra symptom också och vissa stämde vissa inte. Min så kallade deprission kanske mest handlar om att jag får ångest och mår dåligt så fort jag är ensam, känner mig lätt sårad och kan börja gråta för i princip ingenting och jag som alltid har försökt vara den där starka personen.. jag kom springandes hem till jossan i torsdags och grät som en liten bebis för att jag kände mig allmänt utnyttjad,sårad och äcklig, konstig kombination. Men det känns som om allt bara brister för mig ibland och jag kan inte hålla mig stark längre, det känns som att kroppen tvingar mig till att gråta och bara släppa ut allt som ligger och flyter inom mig och sen efteråt är det som om en fet jävla sten lyfts från mitt hjärta för att sen lägga dit en liten sten som växer och bara blir större och större igen tills jag släpper ut allt igen.. komplicerat va? men aa det är så min kropp fungerar just nu, sårbart.Om nån bara skulle säga att ja va tjock skulle jag typ lägga mig ihopkrupen på marken och gråta haha så känslig är jag och ändå har jag precis haft mens så de e ju inte det.
Men nu ska ni få slippa mig för tillfället för jag ska faktiskt sova, det blir en överraskning nästa gång jag skriver.Tills dess får ni ha det så bra ♥
Sen handlar det väl mycket om att ja inte heller har några besökare vilket gör det ännu tråkigare att skriva, menmen that's life nu skriver jag bara för att jag för tillfället inte mår så bra och jag har ingen annan att snacka med just nu så då skriver jag av mig här istället. Patetiskt egentligen .. ska börja gå till skolans kurator och snacka där en gång i veckan nu för att jag tydligen hamnat i nån sorts depression som jag själv knappt fattar att ja har. Jag menar när ja läser symptomen så står de att man har vissa självmordstankar och svårt att äta osv men jag hittar inga liknelser på de, jag vill fortsätta leva och jag älskar mat mer än livet nästan. Sen fanns ju andra symptom också och vissa stämde vissa inte. Min så kallade deprission kanske mest handlar om att jag får ångest och mår dåligt så fort jag är ensam, känner mig lätt sårad och kan börja gråta för i princip ingenting och jag som alltid har försökt vara den där starka personen.. jag kom springandes hem till jossan i torsdags och grät som en liten bebis för att jag kände mig allmänt utnyttjad,sårad och äcklig, konstig kombination. Men det känns som om allt bara brister för mig ibland och jag kan inte hålla mig stark längre, det känns som att kroppen tvingar mig till att gråta och bara släppa ut allt som ligger och flyter inom mig och sen efteråt är det som om en fet jävla sten lyfts från mitt hjärta för att sen lägga dit en liten sten som växer och bara blir större och större igen tills jag släpper ut allt igen.. komplicerat va? men aa det är så min kropp fungerar just nu, sårbart.Om nån bara skulle säga att ja va tjock skulle jag typ lägga mig ihopkrupen på marken och gråta haha så känslig är jag och ändå har jag precis haft mens så de e ju inte det.
Men nu ska ni få slippa mig för tillfället för jag ska faktiskt sova, det blir en överraskning nästa gång jag skriver.Tills dess får ni ha det så bra ♥
Kommentarer
Trackback
